1 Sam 3:3-10,19 1 Kor 6:13-15,17-20, Joh 1:35-42
Allsmäktige, evige Gud, du som styr och uppehåller allt i himmel och på jord, hör vår bön och skänk din fred i våra dagar.
”Den unge Samuel låg och sov i Herrens tempel. Då ropade Herren på Samuel”. Han förstår inte vem det är som ropar på honom, men redan efter tre gånger så har han fått hjälp att förstå, hur han skall svara, han har börjat att lyssna på Guds röst.
Hur många gånger måste inte Gud ropa på oss? Hur många gånger måste han ropa vårt namn? Tre gånger räcker nog inte för någon enda av oss. Gud ropar hela livet på oss, kallar oss, genom allt som sker, särskilt när vi har det svårt, när vi prövas, lider; men vi har så svårt att förstå att det är Herren som ropar på oss. Men kanske kan vi i efterhand se detta, att det var hans röst, hans kallelse.
Han ropar i hela skapelsen, i allt och alla ting.
Han ropar inne i mig själv, från djupet av varje människa, där gudsavbilden glimmar, där ”djup ropar till djup”.
Han ropar i varje människa jag möter, och i all mänsklig gemenskap och interaktion.
Kanske är det lättare att se hur Gud kallar på andra än att se det i sitt eget liv. Eli verkar ha varit riktigt bra på att lära andra men sämre på att själv lyssna till Guds tilltal i sitt eget liv. Därför är det en viktig uppgift i kyrkan att vi hjälper varandra att upptäcka Guds röst, hur Gud talar, att lyssna när han talar. Som Johannes Döparen lärde sina lärjungar att lyssna till Jesus.
Man kan lätt bli immun mot Guds ord, sluta lyssna… ”Tala, din tjänare hör” blir ofta tvärtom: ”Lyssna Herre, nu talar jag, din tjänare talar, så nu får du Gud lyssna på min klagolåt.” Men det kan också bli något slentrianmässigt, att vi bara lyssnar med halva örat medans vi gör någonting annat, som vi uppenbarligen tycker är viktigare… ”Ja, ja, tala du Herre, tala på, jag lyssnar medans jag gör det här andra…”. Vi behöver om och om igen omvända våra öron, vårt hjärta och hela vårt liv, så att vi prioriterar Guds röst, när han ropar, hur han kallar och uppriktigt kan säga som Samuel: ”Tala, din tjänare hör”.